Journalisten och författaren József Debreczeni anländer till Auschwitz 1944. Tolv fruktansvärda månader av fångenskap och slavarbete i en rad olika läger följer. Slutstationen är ett kallt krematorium det så kallade sjukhuset i tvångsarbetslägret Dörnhau, där fångar för svaga för att arbeta väntar på att bli avrättade. När sovjetiska och allierade trupper närmar sig lägren beslutar lokala nazistbefälhavare att lämna de återstående fångarna att dö i stora skaror istället för att skicka dem direkt till gaskamrarna.

Debreczenis ”Kallt krematorium” är en av de hårdaste och mest skoningslösa anklagelserna mot nazismen som någonsin skrivits. Denna gripande och osentimentala memoar är en ögonvittnesskildring med stora litterära kvaliteter. Boken publicerades först på ungerska 1950, men översattes aldrig till något annat språk på grund av det kalla kriget. Mer än 70 år senare är detta mästerverk, som nästan gick förlorat, tillgängligt på 15 språk och kan äntligen inta sin rättmätiga plats bland de största verken inom Förintelselitteraturen.

JÓZSEF DEBRECZENI (Budapest 1905 Belgrad 1978) pseudonym för József Bruner, författare och journalist från regionen Vojvodina i Jugoslavien (dagens Serbien). Han skrev romaner, poesi och pjäser. Efter kriget jobbade han för ungerskspråkig media i Vojvodina, såväl som Belgrads stora nyhetstidningar.